Okej, idag fick jag ett plötsligt infall. Jag var bara tvungen att ringa och berätta för mamma o pappa att de ska bli mormor och morfar. Det kändes urviktigt, speciellt eftersom J:s mamma faktiskt vet nu.
Jag tror de blev jätteglada, men samtidigt tror jag mamma sörjer lite att hon bor så långt ifrån oss and it breaks my heart lite grann. Men jag kan lova och garantera att den här lille bebben kommer få världens bästa relation med sina morföräldrar och mostrar, det är jag övertygad om att både vi och de kommer se till.
Jag började gråta när jag berättade för mamma, kunde inte hålla känslorna i styr riktigt, det ögonblicket har man ju liksom fantiserat om hur länge som helst. Men det är bara lyckotårar för vårt barn kommer få den bästa familjen man kan önska sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar